och så skulle jag vilja berätta att... eller?
Det är nu jag upptäcker att jag är låst, jag kan faktiskt inte skriva vad jag vill här, på min egen blogg. Man får dra en gräns, en linje. Linje på spanska heter Linea. Jag drar en linea. I början av Januari 2011 lämnade jag varenda liten trygghet jag hade. Pojkvän, Lägenhet, Bil, Skola... Ett vitt blad. Tillbaks på ruta ett, dvs. Haråsvägen 55. Det finns en miljon saker att säga, men inget jag kan skriva här. Nej, dom vita bladen sitter i min dagbok som det står "rör du dör du" på. Där låg jag i mitt flickrum, Me myself and I. Vem är jag? vad gör jag? vad händer? Nu då? mamma kommer in och gör ett misslyckat försök att muntra upp en mulen dag. "Du har ju iallafall tak över huvudet..!" - Det enda jag har, tänkte jag.
Nu har det gått över två månader. Jag kan inte påstå att jag har allt jag kan önska mig, men jag har mer än bara ett tak över huvudet. Ibland blir man lycklig av pengar. Jag jobbar väldigt mycket på maxi nu - skönt. Pengar ledde till egen bil och egen bil leder till en viss frihets känsla. Det finns väldigt fina människor också - både gamla och nya vänner som alltid finns där och betyder så himla mycket! Nu kanske du tänker: jaha? Vem syftar hon på nu? Är det jag? Va tjyven måste hon skriva så jäkla kryptiskt för?!
Måhända kryptiskt, men ändå ett inlägg.
Denna kom trea i melodifestivalen (igår) iår... jag gillar.
Kommentarer
Postat av: Ellen
Du är så BRA Linnéa! Jag hejar på dig :)
Postat av: Mattias
Aha du är så himmla go o gla så det här kommer lösa sig =) ja hejar på dig också lite i smyg sådär :D
Trackback
